Martin Elmbergs författarblogg

        Vink-vink!! När jag skriver böcker brukar jag ibland lägga in mer eller mindre dolda referenser till annat, som andra personer, musik-band eller dylikt. Det är egentligen helt onödigt och på ett sätt "död text" som inte för handlingen framåt, men jag tycker personligen att böckerna blir roligare med dessa inbäddade "vinkningar". Har du läst mina böcker har du säkert noterat dem och kanske ibland undrat över dem. Till exempel har du säkert hittat mina musik-vinkningar i första boken Den tredje delningen . Jag vinkar till exempel till de båda punkbanden Ebba Grön och KSMB, men faktiskt även till bandet Gyllene tider. Har du hittat det stället, där Orvar "vinkar" till ett band som egentligen bildas långt senare? En annan vinkning jag gör i den första boken är när Orvar möter ett svenskt tvåmotorigt spaningsplan S16 Caproni över Östersjön. Kanske inte helt uppenbart men det är så klart en vinkning till den klassiska svenska TV-serien "Tre kärlekar...

                 Jag fick frågan om man måste ha läst en massa böcker för att själv skriva en bok? Nej det behöver man absolut inte. Man behöver inte heller ha en lång utbildning till journalist eller i svenska. Faktum är att när jag på sistone studerat en annan författar-blogg märker jag att denna författare har stora problem med både stavning och meningsbyggnad. Slarv eller okunskap? Det kvittar, eftersom sådana fel av författaren rättas av förlagets personal.  Det som däremot är viktigt är att man som författare har koll på det man skriver om. Att t.ex. skriva en polis-deckare utan att ha någon som helst koll på hur polisen jobbar är kanske inte en bra idé. Det är ingen slump att jag själv skriver om saker som segling med fritidsbåt, flygplan, andra världskriget eller om en civilingenjör som modellflyger. Samtliga är områden som jag har bra koll på. Däremot måste man som författare ibland ge sig ut på områden man inte behärskar. T.ex....

  HUVUDPERSONER OCH DERAS BERÄTTELSE. Jag fick återkopplingen av en av korrläsarna att han tyckte att det var skönt att jag behållit upplägget med tre huvudpersoner och tre parallella berättelser även i den andra boken.  Jag ska erkänna att det här var något jag var nervös inför när jag släppte den första boken - Den tredje delningen. Skulle ni läsare uppfatta uppdelningen i tre parallella berättelser som jobbig att läsa? Svår att förstå? Alltför komplicerad? De läsarkommentarer jag fått efter att ni har läst den första boken visar tvärtemot att det har fungerat. Dessutom har det varit ytterst intressant att höra vilka av de tre historierna ni gillat bäst och tvärtom vilka ni tyckt var tråkigast. Det intressanta är att det inte finns någon vinnare eller förlorare! Beroende på vem som har läst har favoriten skiftat. Några har fastnat för Alvas berättelse och hur det ska gå för Moa. Några har fastnat för Orvars berättelse och fann den intressant och spännande. Ytterligare några ...

KORREKTUR. Visst är det ett ord som låter tråkigt? Men ett ack så viktigt ord för en journalist eller författare. Under de många åren som frilansjournalist i hobbyvärlden har jag lärt mig att korrläsa artiklar noga. Bäst är att låta en artikel "ligga" i några veckor, sedan ta upp den igen och korrläsa. Man brukar bli förvånad över hur många fel av olika slag som man hittar. Att skriva en bok är mångt mycket värre av det enkla skälet att textmassan är så pass mycket mer omfattande. Själva innehållet är också mer komplext i form av intriger, personskildringar och en historia med bakgrundsdetaljer som helt enkelt måste stämma och vara logisk. När jag skriver hobbyartiklar till tidningar brukar jag korrläsa mina texter själv. Min första bok - Den tredje delningen - korrläste jag mestadels själv, av olika skäl. Den andra boken som förhoppningsvis ges ut inom kort kommer däremot att vara korrläst av en mindre grupp personer som letar efter både svenska-fel, logiska fel och upplevda...

  Unikhet  [Spoiler alert - läs inte om du inte redan har läst boken Den tredje delningen!!]   Ja kanske är det ett konstigt ord. "Unikhet". Men jag vågar påstå att det är viktigt att skapa något som är någorlunda unikt. Vare sig man skriver böcker, musik eller målar tavlor. För vem kommer ihåg en plagiatör? Ändå är det oerhört svårt. När jag en gång i tiden skapade musik i ett rockband var vi rädda för att bli anklagade för att vara kopior av något annat band. Ändå var det alltid det första som musikjournalisterna gjorde när de recenserade våra konserter eller skivor. Än var vi kopior av ett visst band, än var vi kopior av ett annat. Jag hade alltså "unikhet" i bakhuvudet när jag skrev Den tredje delningen. Det vore relativt lätt att skriva en deckare som utspelade sig någonstans i Sverige med en misslyckad journalist i huvudrollen som ska lösa ett kriminalfall som hamnar i hennes knä. Men det skulle då bara bli en i raden av liknande böcker. Men visst. Alva är ege...

  Digitalisering Kanske gränsar det till hybris att skriva på en författarblogg när man som jag än så länge bara har gett ut en enda bok. Låt mig då istället skriva lite i ett ämne där jag har lång erfarenhet, nämligen digitalisering och IT. Den digitalisering av vår värld som har pågått under en längre tid har sedan något decennium påverkat böcker och hur vi publicerar och konsumerar böcker. Faktum är att bok-branschen var väldigt sen med att ta tillvara de möjligheter som andra branscher tagit till sig långt tidigare. Jämför till exempel med digitalisering och piratkopiering av film och musik. Denna bransch och den piratverksamhet som uppstod under 00-talet gav till och med upphov till ett eget politiskt parti - Piratpartiet. Trots att branschen var sen är eBöcker idag en etablerad del av bokbranschen. Det amerikanska företaget Amazon var banbrytande med sin Kindle-plattform men det öppna formatet ePub har gjort att tillämpningen av eBöcker spridits stort. Sedan många år kan man ...

                      Landskapsmålning När man skriver en bok har man alltid en bakgrund att förhålla sig till. Vilken typ av bok det är bestämmer bakgrunden. Skriver man en sci-fi är det antagligen rymden någon gång i framtiden. Då behöver ett "landskap" målas upp i boken för att beskriva hur den världen ser ut och fungerar. Väljer man att skriva en fantasy kan man använda Tolkiens miljö eller välja att beskriva sin egen. Tolkiens miljö kan man förutsätta att läsaren till stora delar känner till och då behöver inte lika mycket möda läggas på att beskriva den. Väljer man att utgå från exakt nutid behöver bakgrunden kanske inte beskrivas alls. Däremot behöver naturligtvis karaktärerna och deras plats i landskapet beskrivas. I min bok Den tredje delningen har jag valt 1900-talet från och med andra världskriget som bakgrund till Orvars berättelse. Parallellt löper Alva och Max berättelser som utspelar sig i modern (fram)tid. Där har ja...