Hur skriva boken?

När man skriver en bok är det första man funderar på normalt sett vad man ska skriva om - handling, huvudpersoner, kontext med mera. Kanske har man också funderat igenom varför man tänker skriva en bok - vilka planer man har med sitt skrivande och sin författarkarriär.

När man har funderat igenom dessa frågor är en annan viktig fråga att fundera igenom hur man ska skriva sin bok. Med det menar jag inte vilket ordbehandlingsprogram man planerar att använda utan hur manuskriptet - texten - ska skrivas och utformas.

Det finns många saker att tänka igenom. En sådan är om boken ska skrivas i andra person eller i jag-form. En annan är vilken stil boken ska ha. Ska den skrivas med utsirad, närmast poetisk prosa eller ska den skrivas enklare eller till och med avskalad? Ska boken innehålla många beskrivningar av kontexten - landskapet, rummen, staden? Eller ska det vara en mer sparsamt med sådant? 

Här bör man göra en målgruppsanalys och fundera igenom vilken målgrupp som boken i första hand ska rikta sig till. Utifrån målgruppen kan man troligen få svar på de flesta av dessa frågor men naturligtvis är det också beslut man som författare måste ta, hur man vill skriva sin bok.

Med min bok Den tredje delningen tog jag en hel del sådana här beslut, innan jag började skriva på manuskriptet. Till att börja med bestämde jag mig för att skriva boken ganska enkelt, men slagkraftigt. Hemingway och A farewell to arms var här en tankebild jag hade (även om det var många decennier sedan jag läste den boken, ska tilläggas).

Omgivningsbeskrivningar utelämnade jag ofta eller höll till ett minimum. Här inspirerades jag bland annat av Stefan Sauk, som lär ha sagt att han inte gillar böcker med överdrivna beskrivningar typ "Stolen var gul och sliten och stod i hörnan där de bruna tapeterna hade börjat flagna". En annan aspekt är naturligtvis storlek. Hade jag lagt till dylika beskrivningar överallt i manuskriptet till Den tredje delningen hade boken säkert svällt med ytterligare minst hundra sidor. Boken var redan lång och man kan därför också se det som en prioritering, där alltför omfattande kontext-beskrivningar valdes bort.

Man kan se det som att författaren behöver ta ett beslut om vad som är viktigt, för just den här boken. Är det berättelsen, karaktärerna, kontexten eller nåt annat som ska få högst fokus i texten? För Den tredje delningen och de tre böcker som ingår i denna trilogi är det utan tvekan berättelsen som är i fokus. Därmed inte sagt att karaktärerna eller omgivningsbeskrivningar saknas. Du som har läst Den tredje delningen vet att den allra första meningen i prologen innehåller en nött brun kontorsfåtölj. Men fokuset ligger trots allt på prologens berättelse.

Ett annat hur att ta ställning till är stilen på manuskriptet. För Den tredje delningen-trilogin tog jag tidigt beslutet att tillåta dessa böcker att vara otäcka och bitvis riktigt hemska. En läsare berättade att han faktiskt hade stora problem med prologen till den Den tredje delningen, att det jag beskriver i texten helt enkelt är så hemskt att han hade problem att ta sig igenom texten och fick börja om med läsningen flera gånger.

Det här är så klart val man som författare måste ta. För trilogin Den tredje delningen finns det bakomliggande syftet att väcka läsaren, att få läsaren att förstå att det finns en hemsk värld därute som vi i det normalt väldigt lugna Sverige inte längre kan blunda för. På det sättet knyts alltså varför ihop med hur, för denna trilogi.

Att jag sedan som författare har jämförts med duon som skriver under pseudonym Lars Kepler, just på grund av de otäckheter som händer i mina böcker, får jag ta som en komplimang antar jag.

Målgruppen för Den tredje delningen var i första hand militärt intresserade män i 30-årsåldern och uppåt. Framförallt de som tillhör läsekretsen runt Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek och den numera avsomnade bokklubben Pennan och Svärdet. Med den målgruppen i sikte var det också viktigt att skriva historiskt och tekniskt korrekt. Just därför lag jag en hel del tid på att få det mesta av faktan i böckerna korrekt, även om det finns ställen där jag medvetet var tvungen att gå lite utanför verklig fakta, för fiktionen och den spännande berättelsens skull.

Att denna trilogi sedan även fann en kvinnlig läsekrets utanför den oftast manliga militärhistoriska kretsen är naturligtvis enbart kul. Det låg absolut inte i planen från början, men trilogin Den tredje delningen utvecklade sig faktiskt till att ta upp en hel del av verkliga feministiska frågor, som hedersvåld, sexuellt våld mot kvinnor i konflikt-zoner med mera.

Som du förstår är det alltså inte bara att sätta sig ner och skriva en bok eller tre. Det är en hel del viktiga beslut som först måste tas, så att man som författare vet vilket ramverk och ungefärlig styrning man ska utgå ifrån, när man skriver sina manuskript. Gör man inte detta är risken stor att manuskriptet uppfattas som "hoppigt" och icke-konsistent.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen