Intrigen är oftast en viktig del i böcker som är skrivna för att vara spännande, så som deckare eller science-fiction -böcker. Den mest klassiska intrigen måste onekligen vara "vem är mördaren?" som ofta används i deckare. En annan klassisk intrig är "vem är den fientliga agenten?". Många agent-romaner har använt detta tema, där olika agenter dessutom kan visa sig vara både dubbel- och trippel-agenter. En annan typ av intrig är naturligtvis det klassiska kärleksdramat med två, tre eller flera medspelare.

I min trilogi Den tredje delningen använder jag mig inte av en intrig som den drivande delen av handlingen. Istället låter jag handlingen drivas av delvis okänd historia och av saker som skulle kunna hända eller ha skett. Ett slags action-thriller -upplägg skulle man säkert kunna kalla det.

Det finns dock mindre intriger och mysterier invävda, men den stora intrigen är hur släktskapen löper mellan några av berättelsernas personer. Detta är utan tvivel ett mera ovanligt grepp men det har helt säkert använts många gånger förut.

Detta upplägg gör att intrigen på ett sätt löper så att säga dold under ytan genom hela trilogin, vilket ju också är meningen. Att detta var trilogins intrig var inte heller speciellt tydligt i den första boken, men framträdde gissningsvis mera tydligt i den andra boken. Intrigfrågan för min trilogi blir följaktligen "vem är släkt med vem och hur?"

Med detta synsätt får egentligen böckerna en helt annan huvudperson men det lär läsarna bli varse under tiden som berättelserna utspelar sig framåt. Det vore ju dumt att avslöja för mycket i förhand.

(Bilden är från en tidig filmatisering av Sherlock Holmes)